Tidigare samtal 2022
6 december - Lisa Freyhult
Strängteori – kan det förklara universums ursprung?
Att beskriva universum är svårt. Beskriva dess uppkomst näst intill omöjligt. Genom att använda strängteori kan man kombinera kvantmekaniken och den allmänna relativitetsteorin, och då kan det vara möjligt att beskriva extrema situationer som svarta hål eller till och med universums begynnelse. I veckans Upptalk får du möta Lisa Freyhult som forskar inom just strängteori.
Se samtalet "Strängteori – kan det förklara universums ursprung?"
29 november - Jordi-Lluís Figueras
Vad är hemligheten bakom pi? Ett av matematikens viktigaste tal
Den 14 mars firas talet pi (π), en dag som även kallas den internationella matematikdagen vilket visar på talets betydelse för matematiken. Denna vecka möter vi Jordi-Lluís Figueras i ett samtal om vad pi är, hur det uppkom och varför talet har fått en så stor betydelse i matematiska sammanhang.
Se samtalet "Vad är hemligheten bakom pi? Ett av matematikens viktigaste tal?"
22 november - Nazar Akrami
Kan en algoritm skydda ungdomar från näthat?
Idag utsätts många för hot, hat, kränkningar och trakasserier på nätet. Men vilka är det som gör detta? Nazar Akrami, professor i psykologi, forskar om personligheter och har tillsammans med datavetare tagit fram en algoritm som skannar nätet för att hitta näthatare på olika plattformar. Hur fungerar algoritmen? Och hur kan personlighet vara en nyckel för att hitta de som näthatar?
Se samtalet "Kan en algoritm skydda ungdomar från näthat?"
15 november - Hans Bernhoff
Kan flytande vindkraft lösa Europas energikris?
Hur effektiva är egentligen vindkraftverk? Hur stora behöver framtidens vindkraftverk vara, och varför behöver de bli så stora? I veckans UppTalk Weekly möter vi forskaren Hans Bernhoff, som inte bara forskat kring vindkraft, utan även utvecklat en ny typ av flytande vindkraftverk som på många sätt är effektivare än de traditionella.
Se samtalet "Kan flytande vindkraft lösa Europas energikris?"
8 november - Åsa Cajander
Bättre, enklare och roligare på jobbet med rätt teknik, eller?
Våra arbetsplatser förändras här och nu i grunden med ny teknik. Nya arbetsmiljöer där AI, robotik och maskininlärning är vår vardag. Vad innebär detta för människan på jobbet? Hur designar vi framtidens arbetsmiljöer där fokus inte är på tekniken utan människan? Möt Åsa Cajander professor i människa-maskininteraktion i ett samtal om möjligheter och utmaningar med ny avancerad teknik på jobbet.
Se samtalet "Bättre, enklare och roligare på jobbet med rätt teknik, eller?"
25 oktober - Panelsamtal
Från Hiroshima till Ukraina - hur stort är hotet för ett nytt kärnvapenkrig?
Från att nästan varit obefintligt har hotet om kärnvapen ökat allt mer. Men hur ska vi göra för att undvika ett nytt kärnvapenkrig? Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning inrättades 2021 för att tillhandahålla utbildning, forskning och policystöd i frågor om kärnvapennedrustning. Möt forskare och praktiker i ett panelsamtal om vad det är som krävs för att hotet om kärnvapen ska minska.
Se samtalet "Från Hiroshima till Ukraina - hur stort är hotet för ett nytt kärnvapenkrig?"
18 oktober - Tomas Edvinsson
Kan solen lösa energiproblematiken på jorden?
Solen är en i det närmaste outtömlig källa av energi och kommer så fortsätta vara under mer än överskådlig framtid. På vilka sätt kan vi utnyttja detta för att lösa energifrågan på jorden? I denna veckas UppTalk Weekly möter vi professor Tomas Edvinsson som kommer ge oss några av svaren.
Se samtalet "Kan solen lösa energiproblematiken på jorden?"
11 oktober - Gunilla Rosenqvist
UppTalk Weekly: Varför är torsk viktigt för Östersjön?
Vid Forskningsstationen Ar på norra Gotland arbetar professor Gunilla Rosenqvist med att leda Blått centrum Gotland. En satsning för att forska på vatten av relevans för grundvatten, sjö och hav, här studeras både klimat, miljö och mat från havet. Lyssna och ställ dina frågor till Gunilla när hon berättar om Östersjön och forskningsprojektet ReCod som drivs för att rädda torskbeståndet.
Se samtalet "Varför är torsk viktigt för Östersjön?"
27 september - Sophie Sanchez
Travel into the bone of fossils to reveal their secrets to our history
The first animals with four legs emerged from the water long before dinosaurs appeared. How could they adapt to life on land? To study their growth and physiology, palaeontologist Sophie Sanchez uses one of the most powerful X-rays in the world to investigate fossil skeletons and reveal their secrets. Join us and learn more about Sophie's work, fossils and what we can learn from ancient skeletons.
Se samtalet "Travel into the bone of fossils to reveal their secrets to our history" (engelska)
20 september - Richard Brenner
Vad är mörk materia och hur vet vi att den finns?
I denna veckas UppTalk Weekly möter vi Uppsalaforskaren Richard Brenner, som förutom sitt rum på Ångströmlaboratoriet även har ett kontor på partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Vi får höra hur han jobbar för att försöka förstå mörk materia, hitta dess ursprung och ge oss ännu en nyckel till universums många mysterier.
Se samtalet "Vad är mörk materia och hur vet vi att den finns?"
13 september - Björn Samuelsson
Med vätgas i tanken för hållbar sjöfart
Vätgas som energibärare ses som en viktig möjlig komponent för omställningen till det hållbara transportsystemet. I bilar finns den redan. Men kan den även användas för fartyg? Denna vecka möter vi Björn Samuelsson, forskare vid Uppsala universitet och projektledare för det arbete som ska utveckla och utvärdera systemlösningar för att använda vätgas i den gotländska färjetrafiken.
Se samtalet "Med vätgas i tanken för hållbar sjöfart".
6 september - Anna Rutgersson
Hur ser världen ut om medeltemperaturen ökar med två till fyra grader?
Det råder enighet bland forskare att koldioxidhalten i atmosfären ökat och medfört en förhöjd medeltemperatur. Men om vi inte lyckas minska utsläppen vad händer då? Möt Anna Rutgersson, professor i meteorologi, i ett samtal om hur klimatmodeller kan hjälpa oss att förutse följderna av klimatförändringarna.
Se samtalet "Hur ser världen ut om medeltemperaturen ökar med två till fyra grader?"
5 juli - Panelsamtal
Är lokala energigemenskaper en lösning på stigande elbehov och rusande elpriser?
Internationellt framhålls lokalt ägd och producerad energi som en nyckel för hållbar energiomställning. Hur ser det ut i Sverige, vilka konkreta möjligheter och hinder finns det tekniskt, och strukturellt för energigemenskaper och kan dessa vara en lösning på stigande elbehov och ökande elpriser?
21 juni - Jonas Strandberg
Higgspartikeln fyller 10 år - vilken är dess plats i universum?
För 10 år sedan upptäcktes Higgspartikeln på världens största partikelfysiklaboriatorium CERN i Schweiz. Upptäckten belönades med ett Nobelpris. Var står partikelfysiken idag? Vet vi något om den mörka materian? I detta Upptalk weekly uppmärksammar vi Higgspartikelns tioårsjubileum och möter en som var med när det begav sig, forskaren Jonas Strandberg.
Se samtalet "Higgspartikeln fyller 10 år - vilken är dess plats i universum?"
31 maj - Platinea
Brist på antibiotika och ökande antibiotikaresistens - vår tids tysta pandemi.
2016 samlades akademi, sjukvård och näringsliv i Uppsala för att hitta nya sätt att motverka antibiotikaresistens. Ett möte som resulterade i PLATINEA, en innovationsmiljö för ökad tillgänglighet och individanpassad användning av antibiotika. Visionen är att generera kunskap, modeller och arbetssätt som bidrar till att rätt antibiotika ges i rätt dos och i rätt tid till varje enskild patient.
Se samtalet "Brist på antibiotika och ökande antibiotikaresistens - vår tids tysta pandemi" här.
24 maj - Carolina Wählby
Vetenskapligt pussel av bilder, DNA och AI för att förstå tumörer och bota cancer.
Med hjälp av nya bildbehandlingsmetoder, avancerade molekylära tekniker och artificiell intelligens analyserar forskare idag stora mängder tumörer snabbare, effektivare och säkrare än någonsin. Vi möter Carolina Wählby professor i kvantitativ mikroskopi i ett samtal om hur dessa analyser fungerar och hur de bidrar till bättre förståelse av sjukdomsförlopp och effekten av patienters behandlingar.
Se samtalet "Vetenskapligt pussel av bilder, DNA och AI för att förstå tumörer och bota cancer" här.
17 maj - Johan Tysk
En vicerektors betraktelse - teknikens och naturvetenskapens roll nu och i framtiden.
I ett samhälle med drastiskt ökad teknologisering och stora omvälvande naturvetenskapliga fynd, är vetenskapsområdet som Johan Tysk representerar i högsta grad medskapare av nutid och framtid. Här möter vi Johan i ett samtal om hur teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitetet arbetar för att bidra till hållbar samhällsutveckling via banbrytande forskning och värdebyggande utbildning.
10 maj - Mattias Lantz
Radioaktiva resor mellan himmel och jord.
Strålning och radioaktivitet kan väcka oro, men de kan även vara till praktisk nytta för oss. Det finns processer i naturen där radioaktiva ämnen transporteras och lagras och studier av dessa processer kan ge en bättre förståelse av vår omvärld och hur dessa ämnen kan vara till oväntad nytta. Här möter vi forskaren Mattias Lantz i ett samtal kring strålning, hur den mäts och hur vi kan dra nytta av detta.
Se samtalet "Radioaktiva resor mellan himmel och jord" här.
3 maj - Anna Rosling
Okända svampar dominerar i marken.
Svampar har en viktig roll i naturen. En del bryter ner organiskt material och andra bildar livsviktiga nätverk med växter. Men eftersom under 10% av svamparna är artbestämda är det svårt att studera de okända svamparnas utbredning och roll i ekosystemet. Vad händer till exempel om okända arter dör ut? Här möter vi Anna Rosling, biologen som vill identifiera okända svampar och förstå dess roll i naturen.
Se samtalet "Okända svampar dominerar i marken" här.
26 april - Maja Olvegård
Partikelacceleratorer - samhällsutveckling och förståelsen av universum.
Maja Olvegård arbetar med forskning och utveckling av partikelacceleratorer. Maskiner där partiklar accelereras till höga energier. Dessa kan sedan användas i forskningssyfte, eller i moderna strålbehandlingsutrustningar för cancer. Vi möter Maja i ett samtal om utveckling av supraledande magneter, skapandet av neutrinostrålar och betydelsen av stora internationella acceleratoranläggningar.
Se samtalet "Partikelacceleratorer - samhällsutveckling och förståelsen av universium" här.
19 april - Staffan Svärd
Charmen med tarmen – fördelar och nackdelar av samexistens med parasiter.
I västvärlden har matkvalitet och hygien eliminerat tarmparasiter och förekomsten av svåra, till och med dödliga, diarréer. Avsaknad av parasiter har dock bidragit till ökad mängd tarminflammationer med negativa konsekvenser för både immunsystemet och nervsystemet. Här möter vi professor Staffan Svärd i ett samtal om parasiter, tarmflora och mikroorganismernas betydelse för människors hälsa och välmående.
Se samtalet "Charmen med tarmen - fördelar och nackdelar av samexistens med parasiter" här.
12 april - Staffan Jacobson
Friktion och nötning – avgörande fenomen i vardagen och för framtiden.
Friktion och nötning är vardagliga fenomen med stor betydelse i många aktiviteter. Friktion mellan däck och väg eller sko och trottoar, är nödvändig för att vi ska kunna förflytta oss, byta riktning och stanna. Men kan i fordon och industriella processer leda till enorma energiförluster. Här möter vi professor Staffan Jacobson i ett samtal om dessa fenomens betydelse i vår vardag och för en hållbar framtid.
Se samtalet "Friktion och nötning - avgörande fenomen i vardagen och för framtiden" här.
5 april - Olle Matsson
Risk att dö eller förutsättning för att leva? Gifter till skada men även till nytta.
Förgiftade pilar har använts vid jakt sedan förhistorisk tid. Giftmord och kemisk krigföring är känd sedan antiken och förgiftning är idag en vanligare dödsorsak än trafikolyckor. Men ett läkemedel eller ett födoämne som vatten är också giftigt om dosen är för hög. Här möter vi Olle Matsson, professor i kemi, i ett samtal om dödliga ämnen och deras roll i historien.
29 mars - Lokalt ägandeskap
Samverkan för lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem.
Det finns behov att främja lokalt ägda energiprojekt i Sverige. EU framhåller detta som en nyckel för hållbar energiomställning. Här möter ni Johanna Liljenfeldt, forskare vid Institutionen för geovetenskaper och Elin Slätmo, senior forskare vid Nordregio forskningscentrum. Tillsammans arbetar de för att främja lokalt energiägande genom att dela kunskap och studera dess möjligheter och risker.
Se samtalet "Samverkan för lokalt ägandeskap i omställning till hållbara energisystem" här.
22 mars - Ginevra Castellano
Design of social intelligent robots and their interaction with humans
I takt med att robotiseringen ökar i samhället blir interaktionen mellan robot och människa allt viktigare. Särskilt när det kommer till sociala robotar då dessa kan påverka hur vi tänker och agerar. Här möter vi professor Ginevra Castellano som undersöker interaktion mellan människa och robot för att möjliggöra design av människocentrerad, pålitlig artificiell intelligens och robotik.
Samtalet är på engelska.
Se samtalet "Design of social intelligent robots and their interaction with humans" här.
15 mars - Erik Andersson Sundén
Kan solen ge oss i det närmaste oändlig energi?
Kan vi härma solens sätt att generera energi och därmed få i det närmaste oändlig energiförsörjning? Här pratar vi med Erik Andersson Sundén, forskare i kärnfysik, om hur fusion kan hjälpa oss alstra energi. Vi pratar även om neutronernas roll i dessa sammanhang, och hur de kommer att spela en stor roll i Eriks framtida forskning.
Se samtalet "Kan solen ge oss i det närmaste oändlig energi?" här
8 mars - Cajsa Bartusch
Din roll som elkonsument i omställningen till ett hållbart energisystem.
Mer flexibel elanvändning är ett viktigt led för ett fossilfritt energisystem. Den tekniska potentialen är känd, men kunskapen om elkonsumenters medvetenhet, acceptans, drivkrafter och hinder för flexibel elanvändning är begränsad. Cajsa Bartusch, docent i industriell teknik, studerar detta och vi möter henne i ett samtal om elanvändarnas roll i omställningen till ett hållbart energisystem.
Se samtalet "Din roll som elkonsument i omställningen till ett hållbart energisystem" här
1 mars - Inger Persson
Algoritmen som ska rädda tusentals människors liv.
Sepsis, eller blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd där runt 15-20% som drabbas dör. Trots detta är sepsis en för många okänd sjukdom och för vården är den svårdiagnostiserad då symptomen är diffusa. Här möter vi Inger Persson, statistikern som tagit fram en algoritm som ska hjälpa vården att identifiera sepsis i ett tidigt skede och öka chansen att rädda många människors liv.
Se samtalet "Algoritmen som ska rädda tusentals människors liv" här.
22 februari - Peafowl Solar Power
The professor, the entrepreneur and collaboration to develop Peafowl solar cells.
Universitet som är starka inom grundforskning gör det möjligt att utveckla material och teknik i den absoluta framkanten. Här möter vi professorn och uppfinnaren Jacinto Sá och entreprenören och investeraren Per Edström i ett samtal om deras unika genomskinliga solceller samt synergier, möjligheter och utmaningar när akademi och företag utvecklar nya lösningar tillsammans.
Se samtalet "The professor, the entrepreneur and collaboration to develop Peafowl solar cells" här. Samtalet är på engelska.
8 februari - Veijo Pohjola
Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer.
Professor Veijo Pohjola har studerat glaciärer i 40 år. Han har genomfört ett 30-tal expeditioner till några av jordens svårtillgängligaste och kallaste platser. Vad gör en glaciolog, vilken data behövs för att studera Antarktis isar och vilka utmaningar står vi inför med isar som smälter och hav som stiger?
Se samtalet "Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer" här.
1 februari - Erik Zackrisson
Inte bara science fiction - ny teknik hjälper oss söka efter intelligent liv i rymden.
Letandet efter intelligent liv i rymden har länge utgått ifrån att utomjordingar är lika intresserade av oss som vi är av dem. Erik Zackrisson, docent i astronomi, utgår dock från ett helt annat perspektiv, nämligen att de inte alls är intresserade av oss och att de har mer avancerade teknologi än vad vi har. Med hjälp av ny teknik ska frågan om vi är ensamma i rymden kanske till slut få ett svar.
25 januari - Jöns Hilborn
Revolutionerande forskning för att bota cancer och reparera skadade organ.
Professor Jöns Hilborn leder en avdelning som kombinerar kemi, biologi, ingenjörskonst med medicin för att föra forskningsresultat från laboratoriebänken till klinik. Deras forskning bidrar till nya möjligheter att behandla hjärntumör, reparera skadade hjärtan och hornhinnor. Målet är inte bara att rädda liv utan även att bidra till ökad livskvalitet för patienter.
Se samtalet "Revolutionerande forskning för att bota cancer och reparera skadade organ" här.
18 januari - Marie Allen
Hur ny forskning kan bidra till bekämpning av grov kriminalitet.
Dubbelmordet i Linköping löstes med hjälp av släktforskning och med DNA från brottsplatsen kunde Hagamannen fångas. Att använda sig av DNA-analyser blir allt mer vanligt i polisens arbete för att identifiera brottslingar och genom att analysera historiskt DNA kan man förbättra de rättsgenetiska analyserna. Här möter vi Marie Allen, professor i rättsgenetik, i ett samtal om hur verklighetens CSI ser ut.
Se samtalet "Hur ny forskning kan bidra till bekämpning av grov kriminalitet" här.