"Ta kampen mot antibiotikaresistens på allvar"

Var i cellen blir bakterier resistenta mot läkemedel? Vad händer på molekylärnivå? Svaren kan ge nya läkemedel mot antibiotikaresistens.

– Men för att vinna kampen mot antibiotikaresistens krävs politisk och ekonomisk styrning på global nivå, säger professor Suparna Sanyal vid Uppsala universitet.

Suparna Sanyal leder en forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, ICM. Det finns bara ett handfull av forskargrupper i världen som studerar de molekylära processer som handlar om proteinsyntes. Arbetet är tidsödande och kräver stor noggrannhet. Men det är enda sättet att få hållbara svar.

– Vi bygger upp hela proteinsyntessystemet i provrör. I dag finns bara några labb i världen som gör det. Visst önskar jag att fler kunde göra det i större skala. Då skulle vi snabbare få en djupare förståelse för antibiotikaresistens.

Proteinsyntes är en central process för alla levande celler. Cellens ”proteinfabrik”, ribosomen, ser ut och fungerar på ett liknande sätt i både människor och bakterier.

– Men det finns skillnader. Om vi lyckas hitta dem kan vi slå ut bakterier som skapar sjukdomar, säger Suparna Sanyal.

Naturen kan ge svar – igen

Suparna Sanyal berättar om tre strategier i kampen mot antibiotikaresistens. Den första är att hitta och utveckla nya läkemedel. Med hjälp av en omfattande förteckning över bakterier och läkemedel kan forskarna ta fram nya preparat. Ett annat sätt är att söka svar i naturen där en gång penicillinet upptäcktes i mögel.

– Penicillin kommer från svampar som kan växa tillsammans med bakterier. Svamparna kan innehålla komponenter som dödar bakterier. Det här är en naturlig bekämpningsstrategi som går att använda igen för att ta fram nya effektiva läkemedel mot resistenta bakterier.

Men nya läkemedel är egentligen kortsiktiga lösningar eftersom bakterierna ständigt muterar. Den andra strategin är därför att förstå hur antibiotika och bakterier samspelar på molekylär nivå.

– Hur går det till när bakterier blir resistenta? När vi förstår det kan vi hitta en varaktig strategi för att bekämpa dem, säger Suparna Sanyal.

Snabbare diagnos ger träffsäker behandling

Snabbare diagnos är den tredje och mest effektiva strategin mot bakteriella sjukdomar. Tanken är att komma bort från bredspektrumbehandling och i stället använda nischad antibiotika i rätt mängd.

I ett nytt projekt vill Suparnas forskargrupp sekvensera arvsmasssan av bakterier som är resistenta mot många antibiotikasorter. Bakterierna är hämtade från sjukhus i utvecklingsländer som är grovt drabbade av bakteriella sjukdomar. I resultatet kan forskarna se var bakterierna har muterat. Sekvenserna lagras på mikrochips som biomarkörer – ett slags ”signalflaggor” som blir nyttiga när diagnosen ska ställas.

– Målet är att utveckla ett kit som sjukhusen inom några år kan använda för att ställa snabbare diagnoser och därmed välja rätt antibiotika från början, säger Suparna Sanyal.

Tyvärr är läget ganska akut. De största problemen finns inte i Sverige just nu utan i länder som USA, Ryssland, Indien, Nepal, Afrika och Kina där människor kan köpa antibiotika utan recept.

– Många människor avslutar behandlingen när de märker att febern gått ned. Då får bakterierna chansen att mutera till resistens, förklarar Suparna Sanyal.

Kräver global lösning

Men problemet kommer inte bara från människors felaktiga intag av antibiotika, utan också från kött- och fiskeindustrin. Två tredjedelar av all antibiotika som konsumeras i världen går till djuruppfödning.

– Djuren serveras stora mängder av antibiotika i förebyggande syfte, även om de inte är sjuka. En del bönder hävdar att korna ger mer mjölk. Fiskodlarna att deras fiskar blir större. Detta kan bara vara myt och har ingen verklig koppling till fysiologin! De här djuren får stora doser antibiotika med sin mat, det går inte att jämföra med de milligram som vi människor äter när vi är sjuka.

Antibiotikan blandas sedan vidare i mark och vatten och gör bakterier resistenta.

– I Sverige har vi bra kontroll men så är det inte i alla andra länder. Vi måste ta kampen mot resistens på stort allvar. Gör vi inget nu kan det skapa konflikter och diplomatiska problem som till exempel handelshinder, säger Suparna Sanyal.

Hon efterlyser en bred global lösning som bygger på en samlad helhetsanalys av hur antibiotika påverkar både djur och människor. Beslutsfattare, forskare och läkare på sjukhus och i primärvård behöver samarbeta på bred front.

– Det är viktigt att politiker förstår att problemen kommer att öka om några år. I Sverige har vi chansen att bygga upp ett system med snabb diagnos och uppföljning. Då tar vi hand om problemet på ett bra sätt.

Suparna Sanyal kommer att dra sitt strå till stacken.

– Min motivation kommer inifrån. Det här är mitt sätt att betala tillbaka till samhället. Det är en större belöning än att få pris och komma först med något resultat.